Universitetshingstarna och de underordnade stona
Det här med kön, genus och könsmaktsordning kan man fundera på hur många varv som helst. Två saker har fått mig att tänka till på senaste tiden:
DN har haft en artikelserie som handlar om män och depression. Män, visar det sig, har delvis andra symptom är kvinnor och blir ofta felbehandlade, och illa behandlade, i vården. I dag kom läsarreaktionerna. Det här är typiskt, tyckte en läsare, män blir ju så kategoriskt diskriminerade för feministerna skriker alltid högst. Det här är väl inget att uppmärksamma, tyckte en annan läsare, så länge kvinnor blir mycket mer diskriminerade inom vården. Hm, tänker jag. Vad hände med det där argumentet att könsmaktsordningen faktiskt är dåligt för alla.
Den andra saken jag funderat över kom sig av att jag hörde talas om en gammal bekant, lärare inom högskolan, precis som jag, som blivit ihop med en student. Min bekant är man. Studenten är kvinna. När jag tänkte efter kunde jag på rak arm komma på åtminstone åtta män i min omgivning som blivit ihop med studenter och inte en enda kvinna!
Jag tycker det är ganska uppseendeväckande. Varför är det så? började jag fråga min omgivning. Än så länge har följande teorier lanserats:
- Det har med makthierarkier att göra (fast på vilket sätt har jag inte fått specificerat).
- Männen har större behov av att hävda sig (vilket man alltså med fördel gör tillsammans med studenter).
- För att kvinnor är fega.
- För att det är fult att vara gumsjuk men inte gubbsjuk (alla studenter är dock inte yngre än alla lärare).
- Det finns för få manliga studenter helt enkelt.
- Kvinnorna värnar mer om sin professionalitet.
- Män gillar inte starka kvinnor (den tror jag nog allra minst på).
- Kvinnor ska inte bjuda ut sig och vara sexuella.
Juryn överlägger fortfarande. Vad tror ni?
posted by Heliotropen @ 1:09 em
2 Comments:
Jag tror att kvinnor i "maktpositioner" ofta har ett annat förhållande till sin position än män. De tar den inte lika mycket för given. De kan ha känt av pressen på vägen upp, de kan känna av den där de befinner sig eller ha kvinnliga bekanta som påverkats av den. Därför tror jag att kvinnor inte är villiga att riskera, eller på något sätt negativt påverka, sin position eller sitt rykte. Så jag tror att det är sant att kvinnorna värnar mer om sin professionalitet. För att det är den inställning som blir till jobbmiljön efter de förväntningar och förutsättningar som kvinnor har från sin omgivning och sig själva. Tja, lite svårt att förklara vad jag menar, samtidigt som mina tankar hela tiden störs av att jag har Antikrundan på på tv:n samtidigt som jag försöker skriva.. men jag hoppas du fattar lite vad jag far efter. :)
Jag tror jag förstår, och jag tror att jag håller med. Även om jag själv inte tycker att jag har "nått en position" så är jag medveten om att jag har makt, och jag anser att det är min förbannade plikt att förhålla mig till den makten (och till dem som påverkas av den) på ett så bra och proffsigt sätt jag kan.
Jag hörde också en annan teori i går: Det handlar helt enkelt om att kvinnliga studenter raggar. Det gör inte männen.
/Heli
Skicka en kommentar
<< Home