Summering

Och där sitter ni och väntar på ett inlägg. Och här sitter jag och väntar på bättre tider. För ungefär ett år sedan skrev jag om hur jämna år verkade bättre än ojämna, åtminstone i mitt liv och de senaste åren. Så jag förväntade mig mycket av 2008, och kan nu bara konstatera att det inte riktigt levererade. Inga stora katastrofer, men inte heller någon eufori. Ett typiskt mellanår kanske, men mellan vad, kan man fråga sig?

Naturligtvis har det funnits en massa att glädja sig åt. Dels de saker jag alltid (nåja, nästan) glädjer mig åt: Mina barn, min man och mina goda vänner. Och så en del nya saker, som att jag skrivit klart min roman och att vi blivit kontaktfamilj på riktigt åt vår extraflicka. Annat har inte varit så bra. Mina fortsatta problem med stress, mina medicinska problem nu de senaste veckorna, makens ständiga infektioner, lilla A:s jobbiga skolstart och hennes kompis hemmiljö.

Så jag får väl lägga numerologin och sidan och tänka: NU blir det bättre. För alla! Genast! Som ett första lovande tecken av det mera egotrippade slaget kan man i alla fall konstatera att det är helt rätt tid att vara tvungen att skriva om sina lån. Annars är det väl en följetång: Hur ska det gå? Kommer Heliotropen att behålla sitt jobb även i fortsättningen - och kommer hon att klara av det? Kommer maken att drabbas av lågkonjunkturen? Och hur går det för lilla A och lilla M? Missa inte nästa avsnitt!