Slarviga Mona
Det är dags att prata om Mona. Ja, jag vet att det känns lite passé. Det är flera dagar sedan hon sa ja och allt det där, men nu måste jag ta det ändå. Mona har ju blivit lite kidnappad av folk som gärna vill se henne som en representant för alla kvinnor som försöker klara familj och ett ansvarsfullt jobb. De tycker ofta att hon behandlades orättvist. Hon slarvade lite och fick avgå, bara för att hon var kvinna. Karlarna får ju minsann sitta kvar vad de än gör. Men för det första: Hon tvingades inte avgå. Hon tog, av eget fritt val, time out och startade eget företag. Hon har sedan gjort en minst sagt strålande come-back. jag tror att man med Mona och Gudrun som exempel skulle kunna hävda att kvinnor behandlas mycket vänligare än män.
För det andra: Jag vet inte hur ni definierar "lite slarv" men man skulle på skoj kunna jämföra Mona med till exempel ... mig. Då ska man förstås komma ihåg att jag inte har något toppjobb (det ska gudarna veta) på heltid. Å andra sidan har jag heller inte hennes lön och jag har man och barn och hus och bil och sådant i alla fall. Så hur representativ är Mona då för kvinnor som jag?
Lite slarv à la Heliotropen:
1. Tappar mössan på bussen eftersom jag glömt att jag lagt den i knäet och den trillar ner på golvet när jag reser mig. Tänker inte på saken och går av bussen utan mössa.
2. Betalar lilla A:s prinsesstidningsprenumeration fyra dagar för sent.
3. Glömmer lägga upp p-skivan i centrum och får parkeringsböter - två gånger på fyra år.
Lite slarv à la Mona:
1. Handlar upprepade gånger privata saker på sitt jobbkort och betalar tillbaka först efter påtryckningar.
2. Betalar sin kvarskatt på 40.000 kronor så sent att den hinner gå till kronofogden.
3. Får 98 parkeringsböter på två år, varav 32 går till kronofogden. Kör också trots körförbud.
Kalla mig pedant om ni vill, men kalla inte Mona "slarva". Det där är mer än slarv i min bok och om hon inte varit den hon är skulle hon aldrig kunnat göra en comeback. Och om hon inte varit så lysande på att blanda bort korten skulle det vara omfattningen av "slarvet" vi mindes istället för bara Tobleronen.
Men missförstå mig rätt. Jag har ingenting emot Mona som person. Jag tror att hon är jättetrevlig. Fast vill jag ha henne som statsminister? Kanske inte så mycket.
posted by Heliotropen @ 2:50 em
6 Comments:
Nu är du väl liiiite petig kanske ;).
Där ser man vad lite extreme makeover politiker edition kan göra på ett sisådär tiotal år.
Jag vet inte om man ska känna sig lättad över den här "rehabiliteringen" och renoveringen eller bara bekymrad.
Nä, inte jag heller.
Jessika! Vill skriva till dig, men min mejl ligger nere. Men jag tänker på dig. Jag vet att det inte hjälper och jag hatar när andra säger det till mig för det innebär vanligen att de bara tänker och inte gör något. Men jag har laga förfall den här gången.
det är laga förfall. Skriv när den funkar igen.
Kära Heliotrop! Tack för inlägget om Mona. Det kändes lite som du skrev det till mig. :) Visst var Mona "slarvig", men jag tycker inte det platsar i samma kategori som att gå på porrklubb och betala med tjänstekortet. I min värld är inte slarvighet ett brott. Nu är jag ju själv en tankspridd person som får lägga väldigt mycket energi på att inte glömma räkningar eller p-avgifter. Det är skönt att se att det finns fler som glömmer sådana detaljer.
För jag tror inte det låg något brottsligt uppsåt bakom Monas glömska och slarv. Jag tror det var så att hon hade massor på gång och prioriterade bort vardagssaker som att betala sina räkningar. Jag tror inte att hon prioriterade bort att göra rätt för sig och betala, utan just att utföra sysslan "hålla ordning på avierna och betala dem på rätt dag".
Jag tror många manliga höjdare har andra som hjälper dem med sådana små detaljer. Och det tycker jag inte är fel! Jag tycker att även kvinnliga höjdare bör ta hjälp med tidskrävande vardagsdetaljer. Man kan inte göra allt själv om man ska ha ett toppjobb. Det vet männen.
Ska vi ha en socialdemokratisk statsminister, så är Mona faktiskt den jag helst vill se av dem som kan tänka sig bli det. Jag tror hon klarar jobbet och jag vet att hon lärt sig av sin läxa att ta hjälp av andra med detaljerna.
Om Mona lärt sig är svårt att veta, men skaffat hjälp har hon ju. Ändå hade hon två taxiräkningar för privata resor på sitt jobbkort när tidningarna kollade. Om jag var hon hade jag gömt det där kortet längst ner i en byrålåda och betalat allt själv, och så krävt jobbet efteråt, om det passade sig. Det är som med Skandia. Hon har inte gjort fel.
Jag tror inte heller att hon hade brottsligt uppsåt, men jag är inte säker på att det räcker. I brottslighet räknat spelar det ju inte så stor roll om man köpt Toblerone eller gått på porrklubb för pengarna. Eller, för den delen, om man bjudit alla sina medarbetare till Mauritius på skattebetalarnas bekostnad, som Mona gjorde.
Men jag skulle väldigt gärna vilja slippa höra feminister dra fram henne som exempel på hur illa behandlade kvinnor blir. "Hon köpte ju bara en Toblerone, och se vad de gjorde mot henne." Det finns gott om kvinnor som det är synd om på riktigt.
Hello again Heliotropen! Vi tycker nog lite olika där - jag tycker avgjort att porrklubbsbesök är värre. Men jag tycker inte det är ett dugg synd om Mona! Hon verkar ha sinne för att klara sig bra här i världen. Jag är dock övertygad om att de mycket högre kraven på kvinnor att vara perfekta bidrar stort till bristen på kvinnor i ledande ställning. Jag ser ju själv detta på nära håll i mitt jobb. Jag läste någonstans att det som dessa kvinnor har gemensamt (de som ändå lyckas nå toppen) är att de verkar vara närmast immuna mot motgångar. Fast jag hör förstås till dem som tycker det vore bra med en jämn könsfördelning även i ledande positioner. Så tycker ju inte alla, det vet jag också.
Skicka en kommentar
<< Home