7 Min bästa vän

Den där rubriken är ju uppenbart fel. "Mina bästa vänner" ska det vara, och dem tänker jag inte lista här. De vet själv vilka de är. I stället tänkte jag prata om vad jag söker hos en vän. Eller, kanske, vad jag inte söker.

Jag umgås inte så gärna med människor som haft spikraka liv. Med det menar jag dem som haft en helt "normal" och harmonisk uppväxt, trivts i skolan, haft några vilda år i ungdomen för att sedan stadga sig och skaffa ett hus i Täby, mest umgås med vänner som klär sig som de, jobbar med samma saker och tycker samma saker och som -när de någon gång i medelåldern för första gången drabbas av någon riktigt svårt - utbrister: "Jag trodde aldrig att det kunde hända mig.

Jag försöker inte raljera. Jag försöker inte heller dissa Täbybor. Jag menar bara att motgångar och elände är förfärliga saker, men de gör faktiskt människor mer intressanta.

Mina nära vänner är inte särskilt lika varandra. De är inte heller särskilt lika mig, men de har haft liv som varit rätt krokiga och jag tror aldrig att våra samtalsämnen kommer att ta slut.