Milstolpar

Idag är min sista dag på gamla jobbet. Det känns lite egendomligt. Några gånger har jag gripits av panik, men innerst inne vet jag ju att jag gör alldeles rätt. Sju år räcker mer än väl, och det finns annat där ute. Men det är en milstolpe och om vi känner oss i form ska maken och jag dricka nyårschampagnen i kväll, för nu är jag ju i alla fall feberfri, även om rösten inte hämtat sig än.

Igår genomlevde vi en annan milstolpe. Lilla M fick äntligen, efter ett års tjat och längtan, börja på ridskola. Hästen var så stor att jag blev tvungen att åka därifrån och beställa nya glasögon istället. Jag vågade inte titta. Men allt gick bra. Det svåraste var att göra i ordning hästen innan. Rida är lätt som en plätt, tycker lilla M. "Mamma, jag kan lära dig om du vill." "Jag red i två år som barn. Du har ridit sammanlagt tio gånger", svarar mamma surt.