01 februari 2007

Att kyssa Pax

Okej, jag har lugnat ner mig lite nu. Och eftersom alla ber så snällt så ska jag bjussa på en kyss, fast det blir helt utan sammanhang:

"Du lyckades hitta ett par lediga fåtöljer åt oss, strax till vänster ovanför trapporna och tände genast en cigarett och räckte mig en, men jag skakade på huvudet. Du ryckte på axlarna och drog djupa bloss på din cigarett, med blicken vänd mot dansgolvet där nedanför. Musiken pumpade på som hjärtslag.

Du hade en svart ärmlös t-shirt, du som alla andra, men svarta jeans och inte skinnbyxor. På huvudet hade du knutit en stor snusnäsduk. Som om du var pirat. Jag satt och tittade oavvänt på dig. På dina ljusa, nästan vita ögonfransar, håren på dina armar, dina breda fingrar som höll om cigaretten, höll dem mellan raka fingrar och inte mellan fingertopparna, som du annars gjorde. Och plötsligt, så omärkligt att jag inte kunde se när det började, trots att jag ju tittade på dig hela tiden, började det rinna tårar nerför dina kinder. Jag lutade mig fram i den bakåtlutande fåtöljen och lade en hand på ditt ena knä, och du lade din egen hand ovanpå, men sa ingenting. Även om du gjort det, hade jag inte kunnat höra något över musiken. Golvet under oss skakade till technorytmen. Min hand var iskall under din. Hela jag var kall och skakig.

Plötsligt lutade du dig framåt, fimpade hastigt cigaretten i det oranga askfatet på bordet och lade din mun intill mitt öra, som om du ändå tänkte säga något. Dina händer grep tag i mina underarmar. Jag kände din andedräkt, varm och fuktig, så nära att det kittlade, men hörde ingenting. Så lät du dina läppar glida från mitt öra till min kind, och sedan till min mun. Bara som en puss först, med stängda läppar, som om vi verkligen varit bror och syster. En puss, två, tre. Ett litet spel för gallerierna. Jag blundade, andades inte längre, förflyttade hela mig själv, kropp och själ, till min mun. Så blev du stilla med din mun mot min, öppnade försiktigt, prövande dina egna läppar. Och jag tog emot din tunga när den kom. Naturligtvis gjorde jag det. Utan att andas kysste jag dig. Det var försiktigt, trevande, trots att du verkat så ilsken nyss. Din tunga mjuk och långsam. Du smakade starkt av cigaretterna, men din mun kände ändå så ren. Som i en evighet satt jag så. Det var som inte som den kyss jag drömt om. Jag hade glömt hur en verklig kyss var. Hur nära en annan människa man är. Hur nära kopplingen är mellan munnen och resten av kroppen. Hur nervbanorna går."

Etiketter: , ,

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jamen, se där! Inte behövde du väl be om hjälp med det? (Men jag måste ändå fråga: Är det nödvändigt att beskriva allt i detalj i en bok för att man så att säga "ska komma undan"? Själv har jag ju så himla livlig fantasi att jag mest blir uttråkad av detaljerade beskrivningar. Kanske därför jag inte gillar deckare...)

8:54 fm  
Blogger Heliotropen said...

Du ställer stora frågor, h-n. Jag kanske bloggar om det någon dag ;)

11:09 fm  

Skicka en kommentar

<< Home