04 december 2007

Fjärde luckan - Varför jag inte blev lågstadielärare II

Efter mina misslyckade försök att få lilla A att läsa insåg jag att vi måste gå tillbaka till grunderna. Hon har ju inte knäckt koden - förstått att ord består just av ljud. Hon måste inse att en fågel börjar med f, inte med näbb. Så vi gjorde ett nytt försök på bussen, där lilla A satt och åt medhavda äppelskivor.
Lilla A: - Titta mamma, det har gått i tusen bitar.
Mamma (sjunger): - "Allting kan gå itu, men ett äpple det går i tusen bitar."
Lilla A: - Mamma, sjung om en banan istället.
Mamma (sjunger): - "Allting kan gå itu, men en banan den går i tusen bitar." Fast i den riktiga låten sjunger man att hjärtat går i tusen bitar, och hjärta och äpple låter ju lite likt eller hur? Båda har ä och a i sig.
Lilla A: - Men mamma, ett hjärta låter ju du-dunk du-dunk och ett äpple låter så här (tuggar högljutt).

Etiketter: ,

3 Comments:

Blogger Jessica said...

Mosas inte en banan mer än går itu?! ;)

11:33 fm  
Blogger Lime said...

onomatopoetisk är ett ord som dyker upp i huvudet...

11:49 fm  
Blogger Botilda said...

Underbara lilla A!

Tack för miniträffen igår. Fina fina dansöserna och en av de gulligaste familjer jag vet!

11:22 fm  

Skicka en kommentar

<< Home