Nyår med lilla A

Lilla A ser på Jan Malmsjö från Skansen: - Mamma, ring in!
Har hon månne sett för många välgörenhetsgalor?

Lite senare, när vi går och lägger oss: - Mamma, jag har ett nyårslöfte.
Mamma: - Jaha, vad är det?
Lilla A: - Jag ska aldrig mer äta snor.

Och därmed sätter vi punkt för anekdoterna ett tag. Däremot tänkte jag ta tillfället i akt att avge ett eget nyårslöfte: Jag ska aldrig mer skriva på min blogg att nu tror jag att allt ska bli bra. Det verkar väcka onda andar. Således ledde mitt lilla utbrott på nyårsafton till hög feber, hosta och ont i kroppen, vilket nu också drabbat lilla A. Så kan det gå. Nu besvärjer vi alltså framtiden med hjälp av lite tvärtomspråk: 2008 kommer att bli ett riktigt skitår!

Gott slut!

Jag lever sedan några år tillbaka med en numerologisk villfarelse. Jag har fått för mig att ojämna år är dåliga och jämna år bra. Det beror förstås på hur man tittar, men hittills under 2000-talet tycker jag att jag har fått vatten på min kvarn: 2001 drabbades jag för första gången av symptom på överansträngning, jag våndades över att inget syskon verkade dyka upp till lilla M, och flygplan flög in på olämpliga ställen på min brors 50-årsdag. 2003 blev min syster sjuk, min bror dog och jag bröt ett revben. 2005 blev jag sjukskriven.

Det är lätt att konstatera att 2007 inte blev något höjdarår det heller. Men jag måste ändå säga att det hämtat sig på slutet. Jobberbjudanden, en bra jul, lite uppmuntran från Svenska spel och ett 20-årsjubileum med maken just idag har höjt humöret väsentligt här hemma. Mer om det ska jag berätta på det nya året, när frågetecken rätats ut och detaljer fallit på plats.

Jag vill i alla fall önska alla, inklusive mig själv, ett riktigt gott nytt 2008. Jag är full av tillförsikt. Jämna år brukar jag ju få barn (nä, inte den här gången), bli med hus och hundra andra stora, lyckliga saker. Så heja, 2008, visa oss vad du kan!