En historia

Så här dags för tjugoett år sedan gjorde jag mig i ordning för att gå på nyårsfest, rätt nervös och samtidigt förväntansfull, för VP skulle ju vara där. Snygge VP som jag haft som kompis i flera år och nu börjat tänka på som mer än kompis. Vi hade varit på bio i mellandagarna. Han hade lovat att göra ett blandat band åt mig. Och när han kom på snabbvisit hemma hos mig sa mamma:
- En sådan trevlig pojke. Varför kan du inte bli intresserad av honom?
Jag meddelade att det kunde jag visst men att tango vanligtvis kräver två medverkande.

Men nu skulle vi på samma fest, i en liten lägenhet, hos hans ex. Och det började inte bra alls. Jag tyckte att han ignorerade mig. Vi som faktiskt hittat saker att prata om, verkade ha något gemensamt. När vi skulle gå ner för att se fyrverkerierna gick han visserligen bredvid mig, men då underhöll han mig med berättelser om hur man dissekerar en groda. "Försöker han säga mig något?" undrade jag för mig själv. "Och i sådana fall vad?"

När vi kom tillbaka till lägenheten var jag så deppig att jag började dricka tequila. Halsa tequila direkt ur flaskan. Då förstår ni hur illa det var ställt. Nyårsnatten blev snart nyårsdagens morgon och det där jag föresatt mig, att jag skulle ta sista tunnelbanetåget hem (bara fem stationer ju!) föreföll allt mindre attraktivt. Särskilt som alla andra skulle sova över.
- Jag skulle också vilja sova över, muttrade jag.
(Jag muttrade alltid på den tiden.) Men alla sängplatser och luftmadrasser var förstås tagna.
– Du får plats bredvid mig, sa VP plötsligt. I bäddsoffan. Om du vill.

Och resten är, som man brukar säga, historia. Men det är en annan historia.

Det här får i alla fall bli avstampet till detta års sista "utmaning": Hur lyder din, eller er, historia?

Gott nytt år, kära läsare! Och tack för att ni följt med er på resan. När 2008 lagt sig i sin grav så där riktigt ordentligt ska jag skriva en summering. Under tiden hoppas jag att ni roar er bäst ni kan.

Mellandagsmysterier

Jul och mellandagar har bjudit på en del märkligheter, främst i form av telefonsamtal och andra typer av meddelanden.

Åtminstone ett av dem kan jag skylla på sms-mannen. Sms-mannen är en släkting till mig som tycker om att terrorisera sin omgivning med ymniga, svårbegripliga och ibland aggressiva textmeddelanden. Under en lång period valde jag faktiskt att ha en mobiltelefon som inte tog emot sms just för att slippa sådant. Men jag har gett upp det och minns med rysningar sms-konversationen inför svågerns femtioårsdag (tre i timmen, allt ilsknare) och förrförra årets kryptiska julaftonsmeddelande: VAR ÄR NI NÅGONSTANS??? Tja ... hemma och delar ut julklappar ungefär som vi brukar.

Vi förstod att det skulle bli en kämpig sms-jul i år för nu är han och hustrun på semester på Mauritius och då tarvas det lägesrapporter nästan varje timme. Jag är numera fullständigt uppdaterad vad gäller badtemperaturer och priset på öl därborta. Det är som att ständigt få samma vykort, fast utan bilder och med VERSALER.

Juldagsmorgon kom han på en ny kul variant. Han skippade mobilerna och smsade istället direkt till vårt hemnummer. 07.30 juldagens morgon väcks vi alltså av en elektronisk röst som säger: "Har tagit promenad och ätit frukost. 28 grader i luften. Ölen dyr."

Senare på dagen var vi hos min syster, som också fick ett samtal. Denna gång inte från Mauritius. Istället mötte hon en mansröst som frågade: "Brukar du raka benen?" "Ursäkta, vad sa du?" sa hon. Det var dock inte oanständigt på det sätt hon först trodde. I själva verket handlade det om en försäljare som ville erbjuda en rakapparat för 498 kronor, klockan fem en juldagseftermiddag. Kalla mig gärna konservativ, men jag tyckte det var taskig tajming.

På annandagens morgon blev vi återigen väckta av telefonen, fast vid tio den här gången, så man kan väl inte klaga. Det var Dressman som ville berätta för maken att deras mellandagsrea började.

Kanske går det att skaffa telefoner som varken tar emot samtal eller sms till nästa jul?

Detta är förresten inlägg nummer 400!

Varar än till påska!

"Nu är julen över", sa svärmor halvt på skämt, halvt på allvar när alla julklapparna var öppnade. "Tänk att man kan stressa så mycket för en enda dag", sa någon i tidningen. Och då tänker jag: Tänk att det finns människor som tror att julen är julafton och att det är över sedan. Det är ju efter julafton som det börjar på riktigt. De där långa lata mellandagarna när man inte har några värre plikter än att ta sig ut på en promenad, eller åka till några släktingar på kalas. När man får leka med sina nya saker, ligga länge och läsa julklappsböcker, och rota runt i Aladdinasken efter någon bit som ingen annan velat ha. Huset är grundstädat och man behöver inte ens laga mat för julskinkan tar aldrig slut. Då är det jul. Då känner jag mig ledig, på riktigt.

Jag vet att jag är lyckligt lottad, även om denna jul varit full av oro också (trots läkarens goda råd) och en hel del ont. Det finns människor som måste jobba i mellandagarna. Det finns de som inte trivs med att vara hemma också för den delen. Och så finns det ju de som hastar ut i mellandagsrean redan på annandagen för att hinna med ytterligare en omgång köphysteri. Dem är det synd om!

Sista luckan - Bättre sent än aldrig

Såg ni vad som hände? Här lägger människan lydigt ut en lucka om dagen i väntan på det där crescendot, och så kommer det ... ingenting. Jag kan faktiskt inte riktigt förklara vad som hände. Kan väl möjligen skylla på att jag var en aning upptagen just på julafton.

Dagen avlöpte i alla fall som den skulle. Vi strök dukar, stressade lite, åkte och hämtade åldriga släktingar, bäddade om, åt mat, fick ont i magen, såg Kalle, gick och handlade tidningen, hann tillbaka tills tomten kom (förbryllande nog), öppnade en massa trevliga klappar och, så småningom, somnade gott. Så här vackra var vissa av oss:

God jul önskar vi alla, er alla!

Tjugotredje luckan - Vad var det jag sa

Lilla M tittar på dvd med mamma.
Lilla M: - Han är rätt snygg den där mr Darcy, får man ju erkänna.

Tjugoandra luckan - Fruktansvärda hot

Lilla M åker med mamma till centrum på lördagen. När hon kommer hem har lilla A ätit upp allt lördagsgodis. Då får lilla M söndagsgodis istället, men hon låter inte lilla A smaka. Efter en lång stunds skrik om orättvisa och ymnigt med gråt från lilla A:s sida utbrister hon:
- Om ni ska vara så här himla dumma mot mig, så tänker jag aldrig mer äta godis!

Tjugoförsta luckan - Hittad!

Guddottern Sprallinen, snart tre, är på besök och leker kurragömma med lilla A. Lilla A står.
Lilla A: - En, två, tre ...
Mamma Heliotropen vinkar åt Sprallinen att hon ska gömma sig under köksbordet där vi vuxna sitter och fikar. Hon kryper tacksamt in, rätt osäker på spelets regler.
Lilla A: - Nu kommer jag.
Mamma Heliotrooen (hjälpsamt): - Titta i sovrummet. Jag tror hon gömde sig där.
Sprallinen (under bordet): Nej, jag är här!

Tjugonde luckan - Stämningsbild

Nej, det här är ingen Zorntavla. Det är två "spelkvinnor" på Skansen.

Nittonde luckan - Färdig!

Det som syns till vänster på bilden finns sedan kl. 12.35 igår på ett förlag (och nej, det är inte bara blanka sidor, även om man kan få det intrycket). Det som syns till höger på bilden ska maken och jag dricka ikväll för att fira.

Min ursprungliga plan var att jag skulle bjuda hem en massa människor i det här läget, för releasepartyt kan man ju inte räkna med och på det här sättet skulle man i alla fall vara säker på att man fick en fest. Men vare sig ork eller pengar har riktigt räckt till det. Därför vill jag uppmana dig: Nästa gång du dricker valfri skummande dryck, tänk på mig!

Artonde luckan - Qué?

Att konversera vid matbordet är en av de saker maken och jag tycker är viktigt att lära våra barn. Det betyder inte att vi alltid förstår vad det konverseras om.
Lilla A: - Vi lekte på berget idag och det hände jättemystiska saker där. Jag satt på en gren och så var det någon som drog i mina fötter och sedan följde vi fotspår på ett ställe där det inte hade gått någon.
Maken: - Eh ...
Lilla A: - Och så hittade vi jättekonstiga saker där. En boll och maskar.
Maken: - Det var väl inte så konstiga saker.
Lilla A: - Vadå! Brukar två maskar bo under en järnsten kanske?
Maken: - Eh ...
Lilla A: - Fast jag tror att det var en grävling.
Maken: - Eh ...

Sjuttonde luckan - Jourhavande biolog

Vad får man om man korsar en häst med en pingvin?


En isbjörn förstås!

När lilla A blir stor ska hon jobba på Naturligt Stora Riktiga museet. (Tack lilla S, för denna ovärderliga omskrivning!)

Kosmisk rättvisa?

Jag klarade mig ju ganska bra förra gången den kom på besök. Så det här är väl bara universums sätt att säga: Så lätt ska det inte vara. Vi gör dig magsjuk, och helst när du har som allra mest att göra.

Nä, nu slutar vi lyssna på universum. Fick ett mejl från en student idag. Hon är en av dem som ska lägga fram sina examensrapporter i morgon och undrar hur det går med hennes betyg för hon har feber och kan inte komma. Och jag är snäll och svarar inte: "Du stoppar i dig alla värktabletter du har och så kommer du, för det måste jag göra."

Eller, kort sagt: Feber. Ont. Synd om mig.

Tillfälligt avbrott

Heliotropen tar ledigt idag på grund av sjukdom.

Femtonde luckan - Mästerligt

Lilla A är en mästare på att rocka rockring. Härom dagen rockade hon hundratjugotrettiofyra varv!

Fjortonde luckan - Rätt ska vara rätt

Lilla M: - Ibland när jag går hem från skolan träffar jag hunden Skorpan och då vill han alltid pussa mig.
Mamma: - Uäh!
Lilla M: - Nej, det är jättegulligt!
Mamma: - Vet du hur hundar hälsar på varandra?
Lilla M: - De luktar varandra där bak.
Mamma: - Och honom vill du pussa?
Lilla M: - Vadå, det är ju han som vill pussa mig!

Trettonde luckan - Eh ... nej tack!

Lilla A tycker att vi ska bada tillsammans, fast det är hrm ... fel tid på månaden för mig.
Lilla A: - Men du kan väl stoppa in en pincett?

Och ändå gör de det

Saker läkare inte ska säga till mig:
1. Nej, jag kan inte riktigt förstå varför du har så ont.
2. När gjorde du den där stora undersökningen senast?
3. Hur gammal var du det du sa att din pappa var när han fick cancer?
4. Jag måste nog ringa en kollega som är expert.
5. Ska jag inte skriva en remiss trots allt?
6. Försök nu att inte oroa dig.

Tolfte luckan - Formuleringskonst

LIlla M tröstar mamma, som blivit kallad ful av en av lilla A:s klasskamrater:
- Men mamma, det är klart att du är söt annars hade väl inte jag blivit så här vacker.

Elfte luckan - Well, that narrows it down!

En dag är det glada nyheter i lilla M:s akvarium:
Lilla A: - Pappa, pappa, fiskarna har fått barn!
Pappa: - Vilka fiskar?
Lilla A: - De där som lägger ägg på botten!

Tionde luckan - Mr Right II

Vi diskuterar yrkesval hemma vid köksbordet. Vad vill man bli och hur är det och hur kan lönen tänkas vara?
Lilla M: - Jag ska bli ridlärare.
Pappa gör en min.
Lilla M: - Vad då, är inte det bra?
Pappa: - Man tjänar nog inget vidare som ridlärare.
Lilla M: - Då får jag säga åt J att han ska bli rörmokare.

Nionde luckan - Inte mina gener

I lilla A:s skola kör man med något som kallas SET. Jag tror att det står för social och emotionell träning. Då ska man prata känslor. En känsla i veckan. Barnen får läxor. "När blir du arg", till exempel.

Förra veckans känsla var oro och vi gjorde vårt bästa för att fylla i läxpapperet.
Pappa: - Kan du berätta om en gång när du var orolig?
Lilla A: - Va?
Mamma: - Ja, orolig. Vet du vad det är?
Lilla A: - Nä.
Mamma: - Jo, men du vet, som när jag inte vet var du och lilla M är. Då blir ju jag orolig. Vet du vad jag menar då?
Lilla A: - Ja.
Pappa: - Har du känt så någon gång?
Lilla A: - Näe.

På inte så allmän begäran

Okej, jag fubbade lite där när man skulle nämna åtta restauranger. Och jag blev ombedd att nämna något jag faktiskt kan, nämligen bra caféer i Stockholm. Lite grand är det som att tvingas välja mellan sina barn. Jag älskar ju alla sorters caféer. Trendställena, amerikanskinspirerade kedjor och gammaldags konditorier. Finns där kaffe (eller för att del te) och snabba kolhydrater så kommer jag som ett skott. Men några går jag ju hellre till än andra på klart, så here goes (i slumpvis inbördes ordning):

1. Cafè Edenborg, Stora Nygatan i Gamla stan. Excentriskt. Studentigt, Slitet. Billigt. Här höjer ingen på ögonbrynen om man sitter tre timmar med sin enda kopp kaffe, för det gör alla andra också. Och har man tur är "alla andra" Jonas Hassen Khemiri.
2. Caféet en trappa ner i Pubs gamla bohagshus. Trevlig personal. Hembakat kaffebröd (av allt att döma). Schyssta soffor. Ett minus för bristen på dagsljus, men denna höst har man ju inte märkt någon skillnad.
3. Espresso House mitt i Gallerian. Storstadspuls i kubik och gott kaffe.
4. Italienska haket på Sveavägen som jag förtvivlat försöker komma på namnet på. Ligger mitt emot Weibulls. Underbar cappuccino. Underbar personal som faktiskt är italienare. Vackert mönster i mjölkskummet. Enda problemet är att kopparna är en aning för små.
5. Fiket i mitt eget centrum. Mest för att lilla M och lilla A brukar sitta mitt emot mig när jag fikar där.
6. Café La Rose på Drottninggatan. Lite sunkigt. Lite slitet. Något för mycket röd plysch. Och kanske lugnast i stan på förmiddagar. Mitt favoritställe när det är dags att rätta tentor.
7. Stories - bästa kaffet i Frescati.
8. Gamla Café Trean, numera Café Prego, utanför Universitetsbiblioteket. Inte godast, inte bäst, men vem kan slå diskussionerna vid bordet bredvid?
9. Som bonus: Bästa caféet i Vimmerby: Storgatan 48.

Åttonde luckan - Mr Right I

Vid middagen en dag diskuterar vi det faktum att maken tog mitt efternamn när vi gifte oss, och att i andra fall är det kvinnan som tar mannens namn.
Lilla M: - Om jag gifter mig med J i min klass så tar vi mitt efternamn.
Mamma: - Varför då?
Lilla M: - För han går med på vad som helst.

Sjunde luckan - Läsinlärning

I dag blir det ingen anekdot, utan en liten solskenshistoria.

I går läste lilla A sin första mening. Vi låg och skulle läsa godnattsaga och lilla A pekade på den första meningen och sa:
- Där står det "Det snöar".
Och det gjorde det.

Det har hänt lite sedan förra årets kalender.

Sjätte luckan – Språkkunskaper

Lilla M: - Pappa, jag lånade ditt schampo.
Pappa: - Ja, det gick väl bra.
Lilla M: - Jag tog lite på axlarna också.
Pappa (förbryllat): - Varför då?
Lilla M: - Men det stod ju det. "Head and shoulders".

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Jessika, så det är väl lika bra att köra:

Åtta favoritprogram: Hm, det här krävde så mycket tankemöda så jag tror jag nöjer mig med att lista vad jag brukar se. För det vill väl alla veta? Jag följer Cityakuten, Bonde söker fru, Medium, Brottskod: Försvunnen och Jekyll. Ingen av dem skulle väl komma på något lista över alla tiders favoritprogram.

Åtta saker jag gjorde igår: Var på skrivfrukost och skrev om en snölykta, bedömde mina studenters talanalyser, upptäckte vilken brud bonden Magnus valde, hämtade lilla A, levererade lilla A hos kompis, skjutsade lilla M till ridningen, kliade en jättestor häst i pannan så att han nästan somnade och tittade på julkalendern.

Åtta saker jag ser fram emot: Jul,jul strålande jul. Helgen, när vi ska gå på Skansens julmarknad och ha extraflickan med oss. Julen. Att få fortsätta läsa boken jag börjat på. Lunch. Att få fira jul med familjen. Att det snart vänder och blir ljusare igen. Och har jag nämnt julen?

Åtta favoritrestauranger: You've gotta be kidding! Restauranger! Om det var favoritkaféer skulle jag kunna nämna åttio, men det här är inte min gren.

Åtta saker på min önskelista: Nya glasögonfodral. Bidrag till Londonresa. Bra bok som inte handlar om socialt utsatta barn eller lemlästade lik. Bra film, samma krav som när det gäller böcker. Badskum. Pyjamas. Tror inte det var så mycket mer.

Åtta personer jag utmanar: Jag tror ni får känna efter själva.

Femte luckan - Förvirrade fröknar

Även lärare har sina fläckar. Och då syftar jag inte enbart på mig själv. Sent i går eftermiddag blev jag uppringd på mobilen av en av lilla A:s fröknar, B.
B: - Jo, jag bara undrar ... visst var det du som hämtade idag?
Jag: - Ja.
B: - Och ... vilken tid var det ungefär?
Jag: - Vid tre.
B: - Och eh ... vem sa du till när ni gick?
Jag: - Eh ... dig.

Fjärde luckan - Något har gått fel med vår barnuppfostran II

Lilla M: - Mamma, kan vi inte se Titanic igen? Den är så rolig.

Tredje luckan - Sammansatta ord

Lilla A har pratat om sammansatta ord i skolan, och vi går runt och sätter ihop saker för glatta livet.
– Hur och djur vad blir det?
- Te och kanna vad blir det?
Men knivigheter uppstår obönhörligen:
Lilla A: - Pappa, vad är tang?
Pappa: - Tang?
Lilla A: - Ja, som i tangkräm?

Andra luckan - Samtalsanalys

Lilla M, uppbragt: - Mamma, ibland när du säger "får jag prata till punkt" så pratar du till flera punkter!

Första luckan - Något har gått fel med vår barnuppfostran I

Lilla A och mamma Heliotropen är i centrum och handlar.
Lilla A: - Mamma, kan inte vi gå och köpa något i leksaksaffären?
Mamma: - Nej, jag har inga pengar till det.
Lilla A: - Men om vi går och tar ut då?
Mamma: - Jag har inga pengar där heller.
Lilla A: - Men om vi snor något då?